Madde
Känner mig ur gängorna men till helgen blir det i alla fall lite kul, ska på konferens i Bohuslän men efter det tror jag att jag måste bort lite.
Tänk för ett tag så trodde jag verkligen jag hittat en kille som var nåt att ha, men nä då den prinsen visade sig vara lika mycket groda som alla andra. Jag är ju som jag är också men vad fan, ska det vara helt omöjligt. Samtidigt vet jag att jag betett mig dumt och i viss mån får skylla mig själv.
Det värsta är att vi träffas i jobbet då och då och jag tycker att det är jobbigt att träffas så ofta vilket är svårt att undvika.
 Det blir liksom väldigt mycket svårare att försöka komma över någon som man hela tiden träffar, sen hur fan man ska bemöta varandra är inte heller det lättaste. Jobbigt om det är för mycket som om inget hänt, jobbigt att vara sur, jobbigt att låtsas som man inte känner varandra och skitjobbigt att den andre har lyckats gå vidare, känns ju inget vidare att veta att det är skönt att ha mig borta.
Har starkt funderat på att byta jobb men det känns inte som en bra lösning det heller eftersom jag har många vänner där och verkligen trivs bra i övrigt.
Det bästa vore ju att träffa någon ny men det känns inte heller särskilt lockande, lite svårt när man har så mycket tankar och känslor kvar för nån annan.  Är väl kanske inte bästa utgångsläget läget att gå in i ett nytt förhållande.

Funderar verkligen på att fly iväg ett tag (efter att jag vart på konferens i Bohuslän ) och det blir nog troligen detta då http://www.expressen.se/resor/1.2236850/de-paradisiska-strandernas-o

Be the first to rate this post

  • Currently 0/5 Stars.
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
Comments are closed